En hamnstad, en handelsstad, lättillgänglig och inbjudande. Barcelona har en lång tradition av att vara en smältdegel som inspirerar och låter sig inspireras. Men det finns gränser, har det visat sig. I Barcelona har man också en stark tradition av att höja rösten när man tycker att något är fel. Nu är massturismen det som upprör flest.
Det har bubblat i några år. Turismen är en viktigt inkomstkälla för Barcelona men den kostar också. Och precis som vanligt är det inte de som tjänar mest på turismen som får betala priset. Det har blivit allt svårare för unga att hitta en lägenhet för att kunna flytta hemifrån, en radioröst påstod att snittåldern för unga män som flyttar till sin första lägenhet i Barcelona är 33 år. Här skyller man gärna det på turismen. De som har råd köper en extra lägenhet och hyr ut på korttidskontrakt till semesterbesökarna.
Kvarteret Barceloneta där vi bor är en del av distriktet Ciutat Vella, gamla stan. Det finns statistik som säger att en överväldigande majoritet av stadens tillfälliga besökare aldrig tar sig utanför Ciutat Vella. Barceloneta är den del av gamla stan som har hamnen på ena sidan och stranden på den andra.
I Barceloneta finns det omkring 70 av staden godkända turistlägenheter men enligt vissa uppskattningar har ytterligare omkring 500 hyrts ut utan tillstånd. (I DN förekom en uppgift om att det misstänks vara 1000 illegala uthyrningslägenheter men den siffran har jag aldrig hört här.)
Barcelona har länge ansträngt sig för att locka turister och andra tillfälliga besökare som de som kommer för att deltaga i mässor och konferenser. Det stora lyftet kom efter det att staden arrangerade sommar-OS 1992; men inte direkt efter som det ofta påstås och absolut inte per automatik.
I förberedelserna för OS byggdes många nya hotell och lägenheter. Man satsade massor av pengar på ny infrastruktur, man flyttade hamnen och röjde upp i de dunklare kvarteren. Man byggde till och med stora delar av stadens badstränder.
Men efter OS stod man där. Hotellen ekade tomma. Stadsledningen skapade en ny organisation, Turisme de Barcelona, som fick ganska så fria händer att göra vad som krävdes för att locka hit resenärerna. Det lyckades och stadens popularitet har ökat sedan dess. Under ett år besöker nu omkring åtta miljoner personer Barcelona, en stad med färre än två miljoner invånare. Turisterna sägs skapa arbete för cirka 100.000 personer i stan, oräknat de som tjänar pengar på illegala turistlägenheter, ficktjuvarna och "lateros", de ambulerande ölburksförsäljare som kvällstid dominerar stadsbilden i vissa kvarter eller dagtid går stranden fram och tillbaks ropandes "cerveza, beer". Nyligen avslöjades ett gäng "lateros" som även sålt kokain.
Efter det att några italienska killar en vardagsmorgon i augusti setts springa omkring näck på Passeig de Joan Borbo och in i affärer ökade intensiteten i lokalbefolkningens protester avsevärt. Omkring 700 personer samlades på torget framför marknaden i ett improviserat massmöte, och sen dess har man demonstrerat två gånger i veckan i allt större antal. Folk från andra delar av staden kommer till Barceloneta och demonstrerar också i sina kvarter. Bland annat omkring Sagrada Familia visar folk sitt missnöje med kraft.
Borgmästare Xavier Trias har kritiserats hårt för att han inte lyssnar på sitt folk, men nu lovar han krafttag. De illegala lägenheterna borde ju vara lätta att komma åt kan man tycka. Trias har nu sagt att alla lägenheter på Barceloneta ska vara kontrollerade innan mitten av oktober. Förutom störningsproblemet handlar det ju även om obeskattade inkomster som myndigheterna intresserar sig för.
I går var det vår tur att granskas. En vänlig röst på porttelefonen berättade att han var från ayuntamiento, stadsförvaltningen, ute för att kontrollera turistlägenheterna. När han andfådd väl tagit sig upp för våra sex trapport visade jag honom vårt hyreskontrakt och mitt NIE-dokument som visar att vi är registrerade som boende här. Han tittade inte så noga, utan lyssnade mer på vad jag sa. Han frågade om vi märkt något som tyder på illegala aktiviteter någon annanstans i huset. De vill att grannar ska ange varandra alltså, vilket får en att fundera på om det är någon som riktat misstankar åt vårt håll.
Vi trivs väldigt bra här. Vi har jättebra värdar och grannar. Men det har börjat att kännas lite smått obehagligt ibland de senaste veckorna. När de pratar om den störande turismen på TV, om folk som beter sig svinigt nästan hemma hos vanligt folk, så kan det illustreras med en person som går omkring med en resväska eller någon som stannar för att studera kartan.
Det tenderar ibland att bli en fråga om hur man ser ut och var man kommer ifrån snarare än en fråga om hur man uppför sig. Någon la på nätet ut en film på ett par väldigt fulla brittiska tjejer som försökte få med sig en tredje ännu fullare på en av de smala gatorna i Barceloneta. I kommentarerna skrev någon upprört att det just nu är ett gäng som står och pratar med väldigt höga röster i kvarteret, och någon annan svarade att han hör dem också, men påpekade att de pratade spanska, så då var det liksom okej.
Barcelona tar emot fler besökare än vad stan klarar av, särskilt då det mesta koncentreras till Ciutat Vella. Samtidigt är turismen förstås en viktig inkomstkälla.
Det ska bli intressant att se var turistinkvisitionen resulterar i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar