Gav mig ut för att handla en del missade småsaker. Går man ändå de sex trapporna ner till gatan kan man lika gärna passa på att ta en liten extra promenad innan det är dags att klättra de sex trapporna upp igen.
På en tjugo minuters runda i kvarteren pekade min guide vem det nu var flera gånger på saker som kan vara bra att ta fram nån gång för att påminna mig själv om varför jag tycker om att bo i Barcelona.
En januarikväll är stranden sig väldigt olik från hur det ser ut när det är badväder. Havet är alltid befriande att se. Nu mest några flanörer, några motionärer, någon som packar ihop ett volleybollnät. Vet inte vad det är med havet egentligen, jag är ingen båtfantast, heller inte sportfiskare, även om jag mycket väl skulle kunna vara det. Kanske är det känslan av vattnet i havet kopplar ihop oss med hela världen. Kanske är det att havet alltid fortsätter att rulla in, våg efter våg, oavsett vad som händer på land i form av krig och andra kriser.
Borta vid casinot precis innan olympiahamnen mynnar strandpromenaden ut i en plattform, där elbolaget Endesa nyligen byggde ett hus där man demonstrerar möjligheterna med solenergi. Innan solenergihuset var nu två enorma filmdukar uppspända. En märklig film spelades synkroniserat upp på båda skärmarna, med en man som såg ut att stå på en scen med ryggen mot kameran. Framför sig hade han vad som såg ut att vara ett kombinationslås till en resväska eller ett hänglås och med stora armrörelser verkade han snurra fram rätt kombination. I övrigt pågick ingen aktivitet alls där omkring. Hittade inga skyltar som förklarade vad det hela handlade om, heller ingen att fråga. Med jämna mellanrum stannade andra som jag och tittade förundrat en stund innan de fortsatte. Det händer hela tiden grejer lite överallt i den här stan. Om filmvisningen var en konstinstallation eller en reklamkampanj utan uppenbart budskap kanske visar sig.
Vid Barceloneta torg finns en liten lekplats, några bänkar att sitta på och två pingisbord innan en större öppen plats framför marknadshuset. Där var full aktivitet strax före nio på torsdagskvällen. Två pingismatcher pågick, torget var fullt av lekande barn och hundar som hälsade på varandra. Snett över torget från den trevliga brödbutiken Baluard kom en gammal kvinna i morgonrock och tofflor. Ingen förutom jag tycktes ta någon notis om hennes klädsel. För hennes skulle tycker jag om att bo här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar